tisdag 7 februari 2017

När allt vänds upp och ner

Idag var det akvarellkurs igen. Jag har inte målat akvarell sedan senaste kurstillfället i höstas. Det kändes ovant. Nästan som att vara nybörjare.
Vi skulle måla vått i vått och använda riktigt mörka färger i kontrast till ljust.
Därmed skulle vi först grunda ett papper med två olika ljusa nyanser. Jag valde en gul och en rosa nyans.



Medan de fortfarande var lite blöta, skulle vi sedan välja någon riktigt mörk färg och försöka få till något molnliknande på den övre halvan (lyckades sådär) och därefter på mitten leka med färgen och tänka abstrakt natur. Vi blev tillsagda att låta färgen rinna lite hur som helst och lägga salt på för att skapa effekter. Tyvärr fick jag ett viktigt telefonsamtal mitt i, vilket gjorde att färgen hann torka för mycket, men jag skvätte på och sölade så gott det gick:)



Vi undrade alla vad det hela skulle bli i slutändan. "Det är så svårt att måla när man inte vet vad man målar", klagades det från ett och annat håll. Själv kan jag tycka att det är lite befriande, för då knyter jag inte mig själv. Då måste det inte bli på ett visst sätt utan det finns mer utrymme för bara målarglädje.
Döm om vår förvåning när läraren sa till oss att vända på våra bilder så de kom upp och ner. Utifrån de nya bilderna skulle vi sedan hitta motiv att förstärka och på så vis få en färdig målning.
Hm.
Nu kunde vi definitivt inte längre styra vårt motiv helt själv.

Jag är inte alls nöjd med resultatet, slarvade för mycket.
Men det är okej.
Alla bilder måste ju inte bli "färdiga" på så sätt att de duger att visa på utställning. Man målar ju för glädjen också, och för att lära sig. Nästa gång jag gör något liknande, blir det nog (kanske) bättre:)

Nu undrar ni säkert varför jag inte lägger in en bild på den färdiga målningen. "Vågar hon inte visa den, bara för att den inte blev bra", kanske ni tror.
Tja, jag har inga som helst problem att visa misslyckade målningar. Det var någon som sa att när det gäller akvarellmåleri, så slänger man minst 10 på en lyckad. Därför skäms jag inte när jag misslyckas:)
Men.
Blogger envisas med att radera just den bilden, så fort jag försöker lägga in den här. Mycket skumt, men helt sant.
Därför får ni leva i ovisshet om hur det blev:)

Jag kan dock rekommendera er att måla på det viset, dvs att göra en ganska fri bild med ett par färger och sedan vända den upp och ner för att se vad ni kan få ut av det hela. Ett utmärkt sätt att släppa krampen och kontrollbehovet kring målandet!









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar